Kom att tänka på en grej. För ett par dagar sen såg jag ett inlägg på facebook om en kille som hoppat av skolan, öppnat en egen klädaffär som det nu går bra för. Hur fett är inte det? Speciellt här och i Kiruna när alla går antingen fordons, industri eller bygglinjen och sen jobbar i lkab eller aitik typ. Visst det är bra betalt där men är det verkligen värt att slita sig genom arbetsveckorna för några tusenlappar extra? Inte enligt mig. Det är inget jag vill hålla på med resten av mitt liv. Anser att det måste finnas ett intresse i det man gör och göra det helhjärtat.

 

Jag personligen blir less på saker riktigt snabbt därför vill jag ha massa olika jobb i framtiden, inte sitta fast i ett samhälle som dessutom försvinner ner i ett hål i marken (googla gropen malmberget om ni inte bor här). Skolan är inte för alla och jag är helt hundra på att man kan klarar sig utan den. Skolan var helt enkelt inget för mig, inte just då iallafall och därför hoppade jag av för att fundera ut vad jag vill göra med mitt liv NU IDAG. Jag hatar att planera, tror att allting löser sig på ett eller annat sätt och de finns alltid andra vägar att gå än dom vissa tycker att man "borde" gå. Sen att folk ska komma och leka mina föräldrar? Lägg av. Jag vet nog bättre själv vad som passar mig. Nej jag vet inte helt säkert vad jag vill bli men varför ska jag då slänga bort flera år på något jag egentligen inte vill göra? Då är det bättre att fundera ut det först och tjäna pengar under tiden. För dom pengarna kan jag resa, handla grejer o.s.v. istället för att sitta i en skolbänk någonstans och vara less på livet. Man lär sig dessutom massvis med saker av att jobba. Inte bara yrket i sig utan jag blev mer öppen som person, är inte lika blyg längre, man får ta ansvar och tusen andra saker. Skolan finns alltid kvar till senare, kanske inte gymnasiet men Komvux och folkhögskola om jag hittar något jag verkligen vill lära mig. Men t.ex. tatuering som för tillfället är min dröm är inget man lär sig i en skolbänk. 

 

I'm out