Svar; Ja fast nu menade jag inte slita fysiskt utan mer psykisk, är det inget man vill jobba med så lär det bli tyngre att kliva upp på morgonen och gå till jobbet. Spara kan man göra så länge man har en inkomst oavsett hur stor eller liten den är, handlar bara om prioriteringar. Sen tror jag att om man nu har det "jättebra" i t.ex. lkab så blir man van vid mer pengar osv och har svårare att ta sig därifrån. Då blir man kvar i den här äckliga hålan oavsett om man vill eller inte. Sen måste man förövrigt gå klart skolan för att få jobba på dessa ställen och det är inget jag vill göra just nu precis som jag skrev i inlägget. Ville mest tala om att man kan gå olika vägar och inte måste följa strömmen, är bättre att göra det man själv känner för. Sen att ingen chef skulle vilja anställa mig i lkab/aitik? helt lugnt för mig eftersom jag redan har ett annat jobb :)